ironi med kärlek
Jahaja,, det var ju ett tag sedan som jag skrev ett inlägg i min blogg.. Jag har ju jobbat och stått i, njutit av vädret och bara inte haft tid för att skriva.- eller så är det helt enkelt så att jag "skriver av" mig, för att jag inte har några att prata ut om mitt liv med :O.. hahha eller??
Just nu är det MEGAmånga tankar som snurrar runt i min hjärna.. Tillexempel så har jag min sista arbetsdag i morgon, på mitt sommar jobb på Holmsunds äldrecenter.. Och även fast jag inte har jobbat med så många olika saker, så tror jag ändå att det är ett av dem mest givna arbeten man kan ha. Jag har fått lite mer självrespekt, även om det är en väldigt liten procent, så har jag utvecklats grymt efter 2 månader på det där jobbet.. Men det känns ruggigt tråkigt att lämna stället i morgon. Jobbet blev ju en del av mitt liv, och var väldigt värdefullt.. Jag har lärt känna nya människor, och jag trivdes med alla som jag jobbade tillsammans med.. Kommer sakna det grymt..
En annan liten tanke är ju: Vad händer sedan.. Men den känns inte lika stor som att inse att jag har min sista dag i morgon..
Och så finns det en tanke som undrar över en del "känslor" i min kropp och själ.. Det är så här galet drygt och ibland känner jag att jag inte bryr mig. Ibland känns det som att jag vill gråta, ibland skrattar och dansar jag för att jag inser att det här valet jag gjorde nog var bra för mig, men ändå kan jag inte säga helt säkert... Nej just nu känns det tomt och ledsamt och en stor saknad finns inom mig.. Och självklart ska jag skriva ett sånt här megamystiskt inlägg så inte en människa därute vet vad jag talar om, men ändå känns det som något som jag måste skriva ut..
jag tror att jag är kär i kärleken som jag inte vet vem tusan det är.. det händer och sker mig alltid så här på "höstkvisten"
hahahahah
Random bild på Anna I bara för att hon är så fruktansvärt söt, och besökte mig igår :]
Hon har inget med inlägget att göra egentligen :O
haha
Kissies/L
